Balansgång

Ett förhållande är en svår balansgång. Allt är inte bra hela tiden. Det är hyckleri. Idag hade min fru julpyntat när jag kom hem, det var jättetrevligt och man kände verkligen att julen närmar sig. Hon hade fått till det riktigt bra. Vi Storhandlade idag. Hon tyckte jag var tyst och bad mig "rycka upp mig". Jag försökte. Jag grubblade, på varför hon inte älskar mig.
Senare på kvällen blev det ett klassiskt missförstånd. Allt berodde på att jag återberättade ett önskemål från mina föräldrar fel. Min fru blev arg på grund av en historia bakåt i tiden.
Jag förtydligade mig utan att på något vis förändra historien. Vi skulle äta en härlig middag som hon tillagat, hon är verkligen en duktig kock. Allt blev skit. Vi grälade lite framför lilla och stora teen en stund innan jag fick ur mig den korrekta historien. Allt kan liknas med när någon drar ett skämt men inte får till det. Jag är så dålig på att återberätta saker inland.
Senare vid teven smög mitt ansiket upp i hennes mörka hår och jag pussade och pratade, hon ville gärna ligga i min famn i soffan. Jag killade hennes hårbotten. Kändes så skönt. Hon verkade vara med på försoningen. Det var vi två, inte bara jag som krusade. Och så var det städ dag. Usch!
Senare smög jag till henne en lapp där det stod " Snälla sov hos mig inatt, vi behöver varandra. Din man.". Då får vi sen, besvikelse eller glädje utöver det vanliga. God Natt.